Sök:

Sökresultat:

502 Uppsatser om Immateriella tillgćngar - Sida 1 av 34

IAS 38 i Praktiken. En Analys av Revisorers och Finansiella Rapport?rers Perspektiv vid F?rv?rv av Immateriella Tillg?ngar

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

F?r?ndring i tillg?ngsstruktur och kapitaloms?ttningshastighet. En kvantitativ studie av f?retag p? Stockholmsb?rsens Large Cap under perioden 2005-2022

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

En eventstudie om marknadsreaktioner vid offentligg?rande av nedskrivningar p? olika typer av tillg?ngar

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

Redovisning av kryptotillg?ngar. En explorativ studie om j?mf?rbarhet i redovisning av kryptotillg?ngar

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

VÀrderelevans i redovisningen av immateriella tillgÄngar : En studie om den uppnÄdda vÀrderelevansen vid tillÀmpning av IAS 38 och det allmÀnna behovet av immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen

LÀmpligheten i att redovisa immateriella tillgÄngar har diskuterats lÀnge inom forskningen med varierande Äsikter. FöresprÄkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgÄngar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hÀvdar att en sÄdan redovisning skadar redovisningens trovÀrdighet pÄ grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om en redovisning av immateriella tillgÄngar behövs för att frÀmja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvÀrderas hur redovisade immateriella tillgÄngar motverkar diskrepansen mellan bokförda vÀrden och marknadsvÀrden som uppstÄr genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder pÄ att immateriella tillgÄngar inte mÀrkbart frÀmjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en vÀrdering frÄn modellen om residual income gör det i högre utstrÀckning.

Immateriella tillgÄngar : En studie kring hur klassificeringen av immateriella tillgÄngar fungerar i tre olika branscher.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgÄngar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgÄngar och hur jÀmförbarheten pÄverkas av att det inte finns nÄgra riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera Ärsredovisningar och skicka ut enkÀter till berörda företag. Resultatet av vÄr studie visar att bristen pÄ riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgÄngar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstÄr svÄrigheter i att jÀmföra företagens innehav av immateriella tillgÄngar.

?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Immateriella tillgÄngar : Effekter av införandet av IFRS 3

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS Är 2005. Studien fokuserar pÄ redovisningen av förvÀrvade immateriella tillgÄngar enligt IFRS 3 eftersom övergÄngen till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krÀvande förÀndringarna beroende pÄ standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS pÄ företagens redovisning av immateriella tillgÄngar har vi valt att studera hur förÀndringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgÄngar och dels förÀndringen i de upplysningar som företagen lÀmnar om immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för Ären 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utstrÀckning tagit till sig den nya standarden och dÀrmed bidrar till ökad jÀmförbarhet pÄ den inre marknaden..

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Redovisningens betydelse för den skatterÀttsliga periodiseringen och vÀrderingen av immateriella tillgÄngar

Det rÄdande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett stÀndigt aktuellt juridiskt spörsmÄl. Vad betrÀffar immateriella tillgÄngar kan komplexiteten anses förstÀrkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterÀttsligt jÀmstÀlla immateriella tillgÄngar med inventarier. Syftet med denna uppsats Àr att utreda redovisningens betydelse för den skatterÀttsliga vÀrderingen och periodiseringen av immateriella tillgÄngar. Denna mÄlsÀttning har gjort det nödvÀndigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterÀttsliga reglerna, dels analysera vilka skatterÀttsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas Àr huruvida ett inkonsekvent synsÀtt pÄ det kopplade omrÄdet kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterÀttslig kostnadsföring av immateriella tillgÄngar, vilka dessutom kan vÀrderas i syfte att optimera vÀrdeminskningsavdragen..

Immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen : att vara eller inte vara?

Bakgrund: Bristen pÄ information om immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen har blivit alltmer pÄtaglig i takt med att dessa tillgÄngars betydelse ökat. RedovisningsrÄdet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgÄngar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. AvgrÀnsning: SkattemÀssiga effekter berörs ej. TillvÀgagÄngssÀtt: Information har samlats in frÄn analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer.

Immateriella tillgÄngar och lönsamhet : Komparativ studie av bioteknikföretag

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

De internationella musikbolagens redovisning av immateriella tillga?ngar : Vad kan de svenska bolagen tilla?mpa i jakten pa? ra?ttvisande bild?

Purpose:The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market.Method:The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements.Conclusion:The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting..

Hur bedömer banker immateriella tillgÄngar vid kreditbedömning av smÄföretag

Uppsatsen behandlar och ser pÄ hur banker bedömer immateriella tillgÄngar vid kreditbedömningar av smÄföretag..

Immateriella tillgÄngar vid kreditgivningsbeslut : Assessment of intangible assets in credit decision

SamhÀllet gÄr mot en mer tjÀnsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fÄtt en större betydelse för företagens ekonomier. NÄgra av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgÄng och finns med i företagens balansrÀkningar. NÀr företag Àr i behov av kapital ser bankerna till företagens balansrÀkningar för att göra en kreditbedömning. De mÄste dÄ bedöma immateriella tillgÄngar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgÄngar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien Àr att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgÄngar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts dÀr datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter frÄn tre olika banker. TvÄ av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt vÀrde pÄ immateriella tillgÄngar men dessa Àr med och pÄverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta Àr att företag med för stor andel immateriella tillgÄngar fÄr svÄrare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

1 NĂ€sta sida ->